GTIN, MPN och brand: produkt-ID:na din feed behöver, och vad du skickar när en produkt saknar dem

Merchant Center säger att några hundra av dina produkter saknar identifierare. Meta vill ha ett varumärke på varje produkt. Leverantörens kalkylblad har en kolumn som heter EAN, en som heter MPN och en tredje som är tom för allt du tillverkar själv.

Här får du veta vad varje kod gör, vilket nätverk som kräver vad, vad du skickar för en produkt utan streckkod och hur du fyller luckorna i hela katalogen på en eftermiddag.

De tre identifierarna

• GTIN är streckkoden. Numret som står tryckt på förpackningen. I Europa känner du den som EAN, i Nordamerika som UPC, på böcker som ISBN. Den pekar ut en exakt tillverkad produkt, likadant överallt där den säljs.
• Varumärket är den som tillverkar. Namnet produkten säljs under. Nästan alla produkter har ett, och det är den identifierare nätverken lutar sig mot när streckkoden saknas.
• MPN är tillverkarens eget artikelnummer. På egen hand är det inte unikt på marknaden. Tillsammans med varumärket pekar det ut en specifik produkt, och därför hör de två ihop.

En fjärde kod blandas ofta in. item_group_id identifierar inte en enskild produkt. Det är det gemensamma värdet som talar om för ett nätverk att medium, large och extra large är en produkt med varianter. Varje storlek behåller sitt eget ID och sin egen streckkod.

Därför bryr sig nätverken

Ett annonsnätverk använder identifierare för att lista ut vilken produkt du annonserar för och matcha den mot samma vara i andra butiker. En produkt som nätverket kan identifiera kan visas på rätt sökningar och konkurrera med de andra butikernas erbjudanden. En produkt det inte kan identifiera är svårare att placera och når oftast färre. Google säger det rakt ut: en produkt som skickas in utan den GTIN som finns kan få begränsad synlighet.

Prisjämförelsesajterna är det tydligaste exemplet. Prisjakt lägger ditt erbjudande på den produktsida andra butiker redan ligger på, och streckkoden är det som hittar sidan. Saknas GTIN där måste Prisjakt matcha erbjudandet på något annat sätt.

GTIN eller MPN: vad vill varje nätverk ha?

Regeln är densamma överallt, bara formulerad lite olika.

• Google rekommenderar GTIN för varje produkt som har en, kräver MPN för produkter utan GTIN från tillverkaren och kräver varumärke på nya produkter med ett tydligt kopplat varumärke. En produkt utan streckkod behöver alltså både varumärke och MPN.
• Meta kräver varumärke på varje produkt. GTIN och MPN är frivilliga.
• TikTok kräver också varumärke på varje produkt.
• Criteo vill ha en streckkod eller ett artikelnummer från tillverkaren på varje produkt. Ett av de två.

Så det korta svaret på ”GTIN eller MPN?” är: skicka GTIN så fort produkten har en, och skicka varumärke plus MPN när den inte har det. Varumärket sätter du på allt oavsett.

Vad du skickar när produkten saknar streckkod

Vissa produkter har faktiskt ingen. Specialtillverkat och sådant som görs på beställning, handgjort, vintage och antikt, och produkter under eget varumärke som aldrig fick någon streckkod. Hitta inte på en. Ett påhittat nummer underkänns antingen i valideringen, eller så pekar det på någon annans produkt.

För Google skickar du varumärke plus MPN om du har dem. Har produkten ingen av dem sätter du identifier_exists till no. Då vet Google att produkten är en av de undantagna typerna och slutar fråga. Sätt den inte på produkter som har identifierare, det varnar Google också för. Meta och TikTok har ingen motsvarande inställning. Ett korrekt varumärke täcker vad de ber om.

Två skäl till att en streckkod du skickat ändå underkänns

1. Kontrollsiffran stämmer inte. Varje GTIN, EAN och UPC slutar med en siffra som räknas ut från resten av numret. Ett skrivfel eller ett kapat värde ger en streckkod som ser rätt ut men är ogiltig. Google rapporterar det som ett ogiltigt värde. Renable fångar den här innan Google ser den: produkten importeras, men den felaktiga streckkoden plockas bort innan feeden når något nätverk, och importen talar om hur många som plockats bort.
2. Numret är giltigt och tillhör en annan produkt. Oftast en streckkod som kopierats från raden intill. Google kallar det en felaktig GTIN. Inget verktyg kan se det på numret. Kolla den fysiska produkten eller tillverkarens uppgifter.

Fyll luckorna i hela katalogen, inte produkt för produkt

Renable importerar den feed butiken redan exporterar och låter dig rätta den utan att röra butiken. Identifierarna ligger i gruppen Identity i en katalogs mappning, och de går att fylla på tre sätt.

• Mappa en kolumn du redan har. Ligger streckkoden i feeden under EAN, UPC eller Barcode pekar du GTIN-fältet dit. Fyllnadsmätaren visar hur stor del av katalogen det täcker.
• Sätt det med en regel. Säljer butiken ett enda varumärke sätter du det en gång för alla produkter. Går varumärket att räkna ut från en annan kolumn får regeln ett villkor. Samma regel trimmar, rättar versaler och städar en stökig varumärkeskolumn medan den skriver.
• Hämta in streckkoden från en leverantörsfeed. Om din feed saknar streckkoder men leverantörens har dem, kopplar en uppslagning ihop de två på SKU, eller på varumärke plus MPN, och för över GTIN. Matcha i streckkodsläge så att en inledande nolla inte ger en miss. Innan du sparar visar en räknare löpande hur många av de testade produkterna som matchade, och en andra uppslagning kan ligga bakom den första som reserv.

Alla tre är utkast tills du publicerar. Sedan håller varje import dem igång, så en ny produkt kommer in med identifierarna ifyllda.

Eller beskriv jobbet för Aimée, AI-agenten i Renable.

En sak är värd att veta. Renable märker identifierare som rekommenderade, inte obligatoriska, så en katalog stoppar aldrig en produkt för att GTIN saknas. Det är nätverket som begränsar produktens räckvidd. Steg för steg för alla tre vägar finns i hjälpcentret: Lägg till GTIN, varumärken och identifierare som saknas. Varianter och slutsålda produkter i Metas katalogannonser: tre symptom och vad du gör åt vart och ett